Ord som gör skillnad

Helgen bjöd på glass, godis och ostbågar. Var det värt det? Nej, huvudvärk och magont och så lite plus på vågen. Men som en underbar vän sa till mig i går (TACK!), man måste vara tacksam för det lilla man uppnår och inte bara fokusera på det stora. Sant, och därför väljer jag nu att fokusera på att jag lät bli godis, glass och ostbågar (glass blev det 2 msk av om sanningen ska fram) under hela mitt sockerfria februari. Det var riktigt bra gjort av mig (jantelagen släng dig i väggen!) och nu ska jag fortsätta så. På kylskåps dörren har jag satt upp lite ord som ska påminna mig om varför jag äter så det inte blir av orsakerna uttråkad, trött, törstig osv. Jag mår bra när min kropp får i sig bra mat, på bra tider och jag rör på mig (när jag sedan börjar få sova, tänk vad bra jag kommer må.) Livsvisdom som kommit om än lite sent, men nu är den i all fall här! Vad får er att må bra?

Långsamhetens lov

Långsamhet i all ära men S tar priset. Varje dag när vi går hem från skolan (450 m) klagar han på att vi måste gå i stället för att åka bil. I dag skulle han gå på huk hela vägen hem.

Lugnet EFTER stormen

Ja, nu har helgen gått och nu är det dags att hämta krafter.  Nä... så är det kanske inte riktigt men i bland känns det så när man ska hinna ALLT under lördagen och alla vilda är hemma och röjer. Nu är i alla fall helg och sportlovsstormen förbi med två av de vilda i skolan och en på jobbet så nu ska här städas, eller stormröjas. I går kväll kom jag in i pojkarnas rum och fick en glad överraskning. Vilde nr 2 hade gjort en massa pengar. Han älskar att klippa, syns det eller? Nu vill jag bara tillägga att om vilde nr 2 är hemma en dag så kan man hitta liknande scenarion där han befunnit sig om än bara för en liten stund. Tänk er då att han varit hemma  under sporlovet och varit sjuk i 2 veckor innan. 3 härliga veckor av klippande. Tänk om vilden kunde producera pengar i samma kvantitet och hastighet!

Fattar inte varför bilden har ett rosaskimmer över sig, upplever inte att det är rosaskimmrande att plocka papper i min verkligheten.  Media ger i och för sig alltid en förvrängd bild.

Boostad både mentalt och med ny energi

Skiddate med äldsta sonen i Flottsbro var en underbar början på denna härliga fredag. Det är så härligt att vara ute och andas ren luft. Så tacksam för luft! Vi började åka när de öppnade och det var tur för oj vad det kom folk sedan, som vi anat. Efter 2 timmar var vi nöjda och jag fick ha sen lunch/lekdate med mina minsta och bästa J och hennes vackra småttingar. Tänk vad det är fantastiskt med fantastiska vänner! Så tacksam! Jag har fått bubblat av mig och diskuterat spännande ämnen samt lyssnat, upplyfts och lärt mig av min vän. TACK!

Medialösning nr 1100 som SKA fungera!

Läste i en gammal Liahona om en familj som hade guldbiljetter som var värda 1 timme styck som barnen fick ett antal av varje vecka. När de gjort sina uppgifter som stod på ena sidan av biljetten fick de lösa in den och se eller spela något. Låter som en bra idé, så nu har jag gjort biljetter, blev några värda 30 minuter också. Barnen får lära sig planera, ransonera och vet tydligt och klart vad som förväntas av dem. Jag hoppas det kommer fungera!

Pysselverkstad

Kreativa vilda barn har precis byggt ett speciellt hus. Någon som kan se vilket hus det är?

Sportlovsperspektiv

Natten till första sportlovsdagen slog den till. Den förhatliga och fruktade magsjukan. Trodde vi föräldrar klarat oss från barnen. Så jag försöker ha sportlov så gott det går med de tre vilda. I går kväll åkte vi skridskor på skolgården tvärsöver gatan. Lyxigt med så bra is så nära. Och jag har äntligen skaffat mig hockeyrör, vilken skillnad mot isprinsesskridskorna, trots mina matta skär. I dag åker barnen snowracer i solig backe medan jag vilar övervakande i solen. Tacksam för vårluft, sol, barn, hälsa nog att kunna gå ut. Nu vill jag bara ha krafterna och matlust tillbaka. Barnen är tacksamma för det lilla vi kan göra och det får mig alltid att tänka på att de inte behöver matas med fantastiska resor eller äventyr. Perspektiv är sjukdomens frukt.

Varför äter fransmän sniglar?

För de tycker inte om snabbmat.

Jag tycker om snabb mat, som går snabbt att laga när energin tryter. Till lunch blev det stekta delade kycklingfiléer i ny kryddtappning med coleslow och barnen fick kokospannkakor. S uppskattade dem inte, inte ens innan han hunnit smaka, utan äter nu hårdbrödmackor. Kommer han växa upp på Rågi? I så fall tack Wasa!
T däremot tyckte om dem. Jag tyckte de var så där. Mitt orginalrecept på pannkakor är suveränt, frasiga och goda men jag letar efter recept utan mjöl. Provat ett annat recept och det var uppskattat, med havregryn och havregrynsmjölk. Men jag letar nog vidare. Någon som har ett bra mjölfritt recept?

Här hemma går annars matlagningen lite i stå då jag fruktar magsjukan som slog till första gången tidigt söndagsmorgon, andra gången onsdag morgon och tredje gången i natt vid ett. Den verkar hålla i sig i ca 8-10 timmar för de går från 0-100 sedan... i aktivitet (annars skulle man ju kunna glädja sig åt lite stillhet här hemma för omväxlingens skull).

                                                      Noll till hundra i bild

Det där med återhämtningstid är inget för barn verkar det som men jag är RÄDD! Ni kan själva räkna ut att om DET ska hända, händer snart. Jag har kommit på det suveräna bantningstricket. Vi kan väl alla tänka på ngt vi har svårt för att äta efter en magsjuka, och om jag då äter alla godsaker jag har så svårt att låta bli nu så borde det ge ett tydligt resultat i avsmak om några dagar. Men det värsta är ju om DET inte händer. Då har jag ju ätit allt i onödan. Helst fortsätter jag nog ändå tro och hoppas på min fantastiska motståndskraft ( både mot sjukdom och onyttiga läckerheter) och 12 ynkliga VITPEPPARKORN. Var det inte tro som ett senapskorn som skulle kunna flytta berg? Vitpepparkorn är ju större och jag tror!

Köttiga tankar

Har avverkat 40 minuter träning och unnar mig en titt på facebook medan jag hämtar andan. Mycket prat om rött kött i dag. Vi har infört EN röttköttdag i veckan. Inte mer. I bland kan det av nödfall bli mer men det går ganska bra att äta "vitt". Det blir mycket fisk, kyckling och vegetarisk. Jag är en anhängare av LCHQ, låg kolhydratkost av högsta kvalité. Ett superbt alternativ till LCHF om man har svårt för allt bacon och animaliska fetter och anser att även rotfrukter är en Guds gåva till människan.

Så här säger Fredrik Paulún om kött i hans bok LCHQ:

"Rött kött är rikt på protein, järn, vitamin B12 och andra nyttiga ämnen, men den moderna formen av kött vi är vana vid att köpa är ändå inte särskilt nyttig Orsaken är att tamboskap föds upp på kolhydratrika spannmålsprodukter som i djuren bildar osunda långkedjade mättade fetter. Dessutom är köttet från tamdjur alldeles för fett. Vilda djur rör sig ju konstant och är vältränade, vilket ger magrare och sundare kött med mer omättat fett och till och med omega-3-fett.Forskning visar att nötkött från tamboskap ökar inflammationer, vilket inte viltkött alls gör.Mycket tyder därför på att det inte är köttet i sig som ligger bakom den ökade risken för hjärt-kärlsjukdom, cancer och övervikt, utan den moderna fettsammansättning det bjuder på."

I går gjorde jag en vildsvinsgryta med torkade kantareller och färska champinjoner. Ingen i familjen kunde känna av viltsmaken som så många verkar frukta. I frysen ligger älgfärs och väntar på att bli till köttbullar eller pannbiffar. Jag blev glatt överraskad att hitta ett större utbud än renskav i City Gross köttfrysdisk.

Varför? Varför? VARFÖR?

Jag kan inte förstå varför jag kommit på idén att vara utan socker och dessutom promenera varje dag. Hade jag någon slags blackout eller minnesförlust? Kom jag inte ihåg att det finns tre underbara varelser här hemma som driver mig till vansinne och att det är en mörk och kall årstid? Ja, lagt kort ligger som Magnus Härenstam sa i sin nöjesshow. Kommer ni ihåg den, långt före Jeopardy?
Jag kämpar på och jag mår redan bättre så det är ju värt det. Men ibland längtar min slitna hjärna efter Ben & Jerrys och godis och kakor och bullar och.... sluta nu Rebecca Aaaarghh!